Grundläggande elsäkerhet och praktisk elkunskap för tekniker

Tekniker inom exempelvis VA, fastighet, drift, service och underhåll arbetar dagligen i miljöer där elektriska anläggningar och elektrisk utrustning är en naturlig del av verksamheten. Det kan handla om pumpar, motorer, styrskåp, elcentraler, givare, säkerhetsbrytare, vägguttag och annan utrustning som behöver hanteras, kontrolleras eller felsökas i samband med det ordinarie arbetet.

För personal som inte arbetar som elektriker är det viktigt att ha tillräcklig kunskap för att förstå de elektriska riskerna, kunna arbeta säkert i närheten av elektriska installationer och känna till var gränsen för den egna kompetensen och arbetsuppgiften går.

Utbildningen Grundläggande elsäkerhet och praktisk elkunskap för tekniker är därför framtagen för att ge deltagaren en praktiskt användbar förståelse för elektricitet, elektriska risker och säkra arbetsmetoder. Utbildningen kombinerar teori med praktiska övningar och lägger stor vikt vid riskmedvetenhet, metodiskt arbetssätt och förmågan att bedöma om en arbetsuppgift kan genomföras säkert.

Utbildningen syftar inte till att göra deltagaren till elektriker eller ge en generell rätt att utföra elinstallationsarbete. Målet är i stället att skapa en säker, kunnig och riskmedveten tekniker som förstår den elektriska arbetsmiljön, kan utföra de arbetsuppgifter som verksamheten har bedömt och tilldelat personen samt vet när arbetet ska avbrytas och överlämnas till elektriker eller annan person med rätt kompetens.

Målgrupp

Utbildningen riktar sig främst till tekniker och annan drift- och underhållspersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med elektriska anläggningar och elektrisk utrustning.

Exempel på målgrupper är:

• VA-tekniker
• Drifttekniker
• Fastighetstekniker
• Servicetekniker
• Mekaniker
• Underhållstekniker
• Process- och produktionstekniker
• Annan teknisk personal inom drift, service och underhåll

Utbildningen kan med fördel anpassas till deltagarnas egen verksamhet och de typer av elektriska situationer som förekommer i deras dagliga arbete.

Övergripande mål

Efter genomförd utbildning ska deltagaren ha fått den kunskap och praktiska förståelse som behövs för att kunna arbeta säkrare i närheten av elektriska anläggningar och utföra de arbetsuppgifter som organisationen har bedömt att personen har kompetens och förutsättningar att genomföra.

Deltagaren ska bland annat kunna förstå grundläggande elektriska begrepp såsom spänning, ström, motstånd, effekt, jord och skyddsledare. Deltagaren ska även kunna känna igen vanligt förekommande elektriska risker och förstå hur människokroppen kan bli en del av en elektrisk strömkrets.

Begreppen elrisk och elfara behandlas särskilt. Deltagaren får förståelse för när en elektrisk situation innebär en risk och hur riskerna kan minskas genom rätt arbetsmetod, rätt utrustning och rätt organisatoriska förutsättningar.

Utbildningen ska även ge deltagaren förmåga att:

• genomföra en grundläggande riskbedömning innan ett arbete påbörjas,
• förstå funktion och syfte hos vanliga elektriska skydd,
• använda relevant personlig skyddsutrustning och arbetsutrustning,
• kontrollera spänning och spänningslöshet med avsedd utrustning,
• identifiera när en arbetsuppgift ligger inom eller utanför den egna kompetensen,
• förstå när ett arbete ska avbrytas och överlämnas till elektriker,
• agera korrekt vid elolycka eller tillbud,
• arbeta metodiskt och säkert vid praktiska arbetsmoment.

En central del av utbildningen är att deltagaren utvecklar vanan att stanna upp innan arbetet börjar och göra en aktiv säkerhetsbedömning:

Förstår jag vad jag ska göra? Har jag rätt kompetens? Har jag rätt verktyg och skyddsutrustning? Är anläggningen i det tillstånd jag förväntar mig? Är arbetsuppgiften en del av mitt uppdrag eller ska jag avbryta och tillkalla elektriker?

Dag 1 – kunskap, riskmedvetenhet och elsäkerhet

Den första utbildningsdagen fokuserar på den teoretiska kunskap och riskförståelse som krävs inför de praktiska momenten under dag två.

Grundläggande ellära

Deltagaren får en grundläggande förståelse för hur elektricitet fungerar och hur olika elektriska storheter hänger samman.

Utbildningen behandlar bland annat:

• vad elektricitet är,
• elektrisk spänning,
• elektrisk ström,
• motstånd,
• effekt,
• slutna elektriska kretsar,
• 230 V och 400 V,
• enfas och trefas,
• neutralledare,
• skyddsledare och jordning,
• hur elektriciteten produceras och distribueras fram till elanläggningen.

Tyngdpunkten ligger inte på avancerade elektriska beräkningar utan på den kunskap deltagaren behöver för att förstå praktiska situationer i den egna arbetsmiljön.

Elrisk och elfara

Deltagaren får förståelse för begreppen elrisk och elfara och hur dessa används i det systematiska elsäkerhetsarbetet.

Utbildningen går igenom vad som kan hända vid strömgenomgång genom kroppen och varför elektriska olyckor kan få mycket allvarliga konsekvenser. Deltagaren får även kunskap om faktorer som kan påverka risken, exempelvis spänningsnivå, kontaktförhållanden, strömmens väg genom kroppen och exponeringstid.

Särskild vikt läggs vid miljöer där vatten, fukt, metallkonstruktioner, trånga utrymmen eller god kontakt med jord kan öka risken.

Exempel och risksituationer från deltagarnas egen verksamhet används för att göra kunskapen konkret och relevant.

Elsäkerhet, ansvar och organisation

Utbildningen behandlar hur elsäkerheten organiseras och vilket ansvar som kan finnas hos exempelvis arbetsgivare, innehavare och den person som utför arbetsuppgiften.

Deltagaren får förståelse för:

• relevanta delar av ESA,
• ESA Instruerad,
• riskhantering,
• arbetsmiljö och elsäkerhet,
• roller och ansvar,
• företagets egenkontrollprogram,
• kompetensbedömning,
• vilka arbetsuppgifter som får utföras,
• när en arbetsuppgift ska överlämnas till elektriker,
• Elsäkerhetsverkets vägledning och information, bland annat Koppla säkert.

En viktig utgångspunkt är att det är verksamhetens organisation, egenkontrollprogram, kompetensbedömning och tilldelning av arbetsuppgifter som avgör vilka arbeten en person får utföra inom företagets verksamhet.

Skydd och arbetsutrustning

Deltagaren får lära sig att välja, kontrollera och använda relevant skydds- och arbetsutrustning.

Detta omfattar bland annat:

• isolerade verktyg,
• spänningsprovare,
• relevant mätutrustning,
• personlig skyddsutrustning,
• isolerhandskar,
• kontroll av verktygens skick,
• kontroll av mätutrustning,
• säkert arbetssätt före och under ett arbetsmoment.

Utbildningen behandlar även hur man agerar vid elolycka och tillbud, inklusive frånkoppling, larm, livräddande åtgärder, rapportering och organisationens rutiner.

Dag 2 – praktisk tillämpning

Den andra dagen omsätts kunskaperna från dag ett i praktiska arbetsmoment.

Deltagarna arbetar vanligtvis två och två vid särskilt konstruerade övningsstationer. Varje praktiskt moment börjar med en riskbedömning där deltagarna får identifiera risker, kontrollera utrustning och bedöma om arbetet kan genomföras säkert.

Syftet är inte enbart att genomföra arbetsuppgiften korrekt. Minst lika viktigt är att deltagaren lär sig hur en elektrisk arbetsuppgift ska angripas på ett systematiskt och säkert sätt.

Övningsmiljö

Den praktiska utbildningen byggs upp kring flera stationer med olika typer av elektrisk utrustning.

Övningsmiljön kan bland annat innehålla:

• Diazedcentral,
• normcentral,
• trefasmotor,
• pump,
• säkerhetsbrytare,
• vägguttag,
• jordfelsbrytare,
• mät- och felsökningsutrustning.

Stationerna är utformade så att instruktören kan skapa realistiska fel, avvikelser och situationer som deltagarna får undersöka.

Praktiska arbetsmoment

Övningarna kan exempelvis omfatta arbete med äldre Diazedcentral och modern normcentral. Deltagaren får identifiera fel och brister samt hantera situationer som skadat propphuvud, defekt bottenkontakt eller säkringsbyte.

På stationer med motor och pump får deltagaren träna på arbetsmoment som kan förekomma inom drift och underhåll. Detta kan exempelvis innebära att koppla ur och återansluta en trefaspump, hantera en säkerhetsbrytare, identifiera ledare, kontrollera fasföljd och kontrollera arbetet före återinkoppling.

Spänningsprovning och mätning

Deltagaren får praktisk träning i användning av spänningsprovare och annan relevant mätutrustning.

Fokus ligger på att förstå:

• vad instrumentet visar,
• hur instrumentets funktion kontrolleras,
• hur spänning konstateras,
• hur spänningslöshet konstateras,
• hur mätningen genomförs på ett säkert sätt,
• hur man undviker att skapa nya risker under mätningen.

Jordfelsbrytare och felsökning

Deltagaren får förstå jordfelsbrytarens funktion, varför den används och vilka skyddsnivåer som kan förekomma, exempelvis 30 mA och 300 mA.

På felsökningsstationerna skapar instruktören olika fel som deltagarna får lokalisera. Det kan exempelvis handla om avbrott, neutralledarfel, felkopplingar eller fel i styrning.

Fokus ligger på ett systematiskt felsökningstänkande:

Vad vet jag? Vad kan jag kontrollera? Vad förväntar jag mig att mäta? Vad visar mätresultatet och vad kan jag dra för slutsats av det?

Säkerheten som en del av utbildningen

De praktiska momenten genomförs i en särskilt konstruerad utbildningsmiljö där flera säkerhetsbarriärer används samtidigt.

Det kan bland annat innebära:

• möjlighet till omedelbar frånkoppling,
• isolerade verktyg,
• isolerhandskar,
• personlig skyddsutrustning,
• isolermatta,
• kontrollerad spänningssättning,
• instruktörens kontroll över övningsmiljön,
• riskbedömning inför varje moment.

Säkerhetsåtgärderna ersätter inte ett säkert arbetssätt utan skapar flera oberoende skyddsbarriärer. Målet är att deltagaren ska utveckla ett arbetssätt där säkerheten alltid är en naturlig del av arbetsuppgiften.

Efter genomförd utbildning

Efter utbildningen ska deltagaren ha fått ökad kunskap om elektricitet, praktisk erfarenhet av vanligt förekommande elektriska situationer och framför allt ett säkrare förhållningssätt till arbete i och omkring elektriska anläggningar.

Deltagaren ska känna till sina befogenheter och begränsningar, förstå riskerna, kunna använda rätt skydds- och mätutrustning samt veta när en arbetsuppgift ska avbrytas och överlämnas till rätt elektrisk kompetens.

Målet är att skapa tekniker som inte bara kan utföra vissa praktiska arbetsmoment, utan som också förstår varför arbetet ska genomföras på ett visst sätt och som har förmågan att fatta säkra beslut när en situation avviker från det normala.